Dom här orden jag kommer att säga nu tror man att man aldrig kommer att säda dagen innan sommarlovet.

Jag vill ha skolan tillbaka! Och ni vet, det där med studenten att det är så himla najs och sådär som man tror. Dagen man längtar till. 

Inte fan längtar jag längre...

Nu har vi bestämt oss. Vi gjorde den bedömning vi tyckte var bäst, så nu hoppas vi på att denna lösning blir bäst. Det kommer vi aldrig få veta.

Iallafall Linn och jag hoppa av Turkiet-drömmen eftersom de där äckliga resorna absolut inte sjunker. Men man vill ju göra något, visst? Man vill inte bara dega och låtsas som sommarlovet är över. Man vill ju så något under 2 månader, visst? Helst av allt ville jag åka på husvagnssemester såär 2-3 veckor, men man kan icke få allt.

Jens börja snacka om Putte i Parken igår och vi peppa väl upp varandra till det där, så vi drar. Onsdag efter lunch åker vi tydligen på festival. Hastigt och lustigt bestämde vi oss. Det är lite så det ska vara, hastigt och lustigt.
Jag gillar sånt.

På tal om en grej till hörrni! Tisdag efter 16:00 har jag inte rakt hår längre.
Bara sådär!

Hastigt och lustigt liksom.

Jag är kär i den mannen. Herregud!